Guds rike och vårt förvaltarskap – bortom nationalism

Jag har länge funderat över hur vi som kristna ska förstå Guds rike i relation till nationer, gränser och politik. För mig är det tydligt att Guds rike är något större än alla mänskliga strukturer. Försöken att skapa en teokratisk nation, där man menar att Gud har bestämt specifika gränser, känns snarare som ett sätt att försöka fånga Gud i en mänsklig låda än att följa hans vilja.

Samtidigt ser vi i skapelseordningen att människan fått uppdraget att förvalta jorden – inte bara för sitt eget bästa, utan också för skapelsens helhet. Det är ett ansvar vi ofta misslyckas med, inte minst när det gäller fattigdom, klimat och miljö.

Men hur bemöter vi då kristna nationalister som hävdar att Guds rike har geografiska och politiska dimensioner? Här är några tankar jag tycker är viktiga att lyfta:

1. Guds rike är inte av denna världen
   Jesus sa det själv: "Mitt rike är inte av denna världen" (Joh 18:36). Det är ingen nation, inget land med gränser. Det handlar om en andlig verklighet, en ny ordning där Guds vilja får ske – i hjärtan, inte i politiska system.

2. Vi har ett globalt förvaltarskap
   När Gud gav människan uppdraget att bruka och bevara jorden (1 Mos 1:28) var det inte en nationell angelägenhet. Det handlade om hela skapelsen. Som kristna borde vi ha ett större perspektiv än nationsgränser och tänka globalt.

3. Kallelsen till kärlek går före allt annat
   Jesus sa: "Älska era fiender och be för dem som förföljer er" (Matt 5:44). Om vi på allvar tar Jesu undervisning om kärlek och barmhärtighet, hur kan vi då sätta nationsgränser och etnicitet före människovärdet?

4. Guds rike är gränslöst
   I Uppenbarelseboken ser vi en vision av en framtid där människor från "alla folk och språk" står inför Gud (Upp 7:9). Guds plan handlar inte om en homogen nation utan om en mångfald som enas i Kristus.

5. Bibeln stöder inte teokratiska nationalstater
   Varken Jesus eller Paulus förespråkade en religiös stat. Jesus och Paulus kallade de troende att leva i världen men inte vara av den (Joh 17:16). Den tidiga kyrkan hade aldrig som mål att upprätta ett politiskt rike – varför skulle vi ha det idag?

6. Nationalism riskerar att utestänga människor
   När kristendomen kopplas till nationalism blir det lätt ett "vi och dom"-tänkande. Men Gud "gör inte skillnad på människor" (Apg 10:34-35). Evangeliet är för alla – inte bara för en utvald nation.

Många kristna nationalister hänvisar till Bibelverser som Apostlagärningarna 17:26 och 5 Mosebok 32:8 för att hävda att Gud har bestämt nationernas gränser. Men i sitt sammanhang handlar dessa verser mer om hur Gud leder mänsklighetens utveckling genom historien än om att sanktionera moderna nationalstater med murar och pass. Guds rike är gränslöst, och evangeliet gäller alla folk (Gal 3:28). Nationalism som stänger ute människor står i direkt motsats till Jesu uppmaning att älska vår nästa.

Demokratin är inget fullkomligt system, men den kan ge en röst åt de marginaliserade och spegla Guds omsorg om varje människa. Som förvaltare av skapelsen har vi ett ansvar att bygga en värld präglad av rättvisa och barmhärtighet. Medan nationalism ofta bygger murar, kan demokratin – rätt använd – bygga broar och öppna för den gemenskap som Guds rike handlar om.

Guds rike bygger inte på nationalism, utan på kärlek och gemenskap.

Därför vill jag leva för en värld där rättvisa, barmhärtighet och förvaltarskap råder – redan här och nu.